Åkte hit till Vingåker nu imorse. Mamma pratar inte med mig, pappa sa iaf hejdå och jag fick en kram. Jag vet inte vad jag ska göra med mig själv längre. Jag behöver psykologhjälp tror jag! Galet att man ska behöva gå och tänka på skitsaker hela tiden som egentligen löser sig av sig självt. Jag pratar med Rasmus :) han är min psykolog. Han hjälper mig alltid när något är jobbigt. Förut snackade jag med mamma om sånt här men det är ingen idé nu. Framtiden blir nog bra!

/med kärlek mandyy